fredag 20 november 2009

Myndigheter.

Timmars kö för att få skriva på ett papper på skattemyndigheten. Veckors väntan på att få en plastbit tillverkad.
Timmars kö för att få ett födelsemärke tittat på. Månaders kö för en operation som tar tjugo minuter.

Sosse-odugliga-myndighets-Sverige 2009, Frustration, ilska, HAT.
Sälj ut landet.

måndag 2 november 2009

Ett sätt att se på saker.

Allting är relativt. Att förlora ett SM-guld mot gnaget är i vanliga fall bottenpunkten av skalan.
Men när saker händer nära och kära kan en sådan sak plötsligt kännas fullständigt trivial.
Och när psykvård- och samhällsansvaret blundar, ignorerar och bara tittar på ett sjukdomsförlopp är allt man kan känna ett avgrundsdjupt hat. Ett hat endast värdigt människor som fått pengar och makt att försvara liv, men vars fascistoida elitism, paragrafryttande och totala brist på vanlig jävla medmänsklighet skulle räcka för att måla den kinesiska muren korpsvart.

fredag 23 oktober 2009

Sourz red berry

Sourz red berry!! Det nya svart?
NEJ!!
Sourz red berry är det nya rött. Då syftar jag framförallt på drinken bonito. Innehåller chilli och lime. Kan det bli bättere....kanske

Det här är en modeblogg

måndag 12 oktober 2009

Gammal kärlek rostar aldrig. Gamla känslor borde fan rosta och aldrig komma upp till ytan igen.
HATE HATE HAT.

torsdag 9 juli 2009

9 Juli 2009

Det finns dagar som bara förtjänar ett generellt hat.

Startade dagen med att slå i stortån i en tröskel, har fortfarande ont, lär ju fan ha brutit den eller något.

Ösregn hela dagen, och jag har varit småsjuk och har haft en brutal ångest (inte helt återställd efter Arvika).

Gick och handlade mat tillslut, då gick botten ur på två av tre kassar på vägen hem så jag fick dumpa den billigaste maten och släpa hem det som fick plats i en kasse, som jag fick bära i famnen. Kassen blev blöt i regnet och färgade en ny t-shirt svart, den är iallafall i tvätten nu så vi får se hur det går med den.

Ska precis gå och lägga mig när jag ska kolla posten, då har jag fått en anonym lapp på baksidan av ett utrivet kyrkoblad, där är det på skrivstil och äldre lingo en utskällning för jag dumpat skräp (ingen aning, inte jag, varför tror han/hon det ?!) vid en trappuppgång. Innehåller även den roliga frasen "Om du inte åtgärdar detta snarast kommer du få veta om det på ett otrevligare sätt!".

Ska gå dit och kolla, drar på mig mina favoritjeans som det är ett litet hål i knät på, sätter storton i hålet och sliter sönder dem, så nu ser de helt förjävliga ut. Går dit i mina förstörda jeans beväpnad och är fan kapabel att mörda om någon skulle jävla med mig, hittar inget skräp och lämnar en lapp. Nu är klockan 00:27 och jag hinner sova typ fem timmar innan jag ska upp och jobba... ska bli skönt att ligga och sova under hot om otrevligare hämnd...


"Kom snarast och ta bort erat skräp, som ni ställt i Brunnehagen 42. Vem tror ni annars skall ta bort det? Om inte detta görs snarast kommer ni att få veta om det på ett mindre trevligt sätt. Hur kan ni bara sätta det där? Det är helt otroligt hur ni kan bära er åt på det viset. FY SKÄMS!"

torsdag 25 juni 2009

Kontor utan AC.
Det är svinagött väder ute, men vi, kontorsråttor, som tvingas sitta inomhus hela dagarna i en kontorsbyggnad utan AC, vi njuter inte.

Snålkukeri.

onsdag 17 juni 2009

Varför suger 90% av Sveriges journalister?
Sjukt trött på egocentrerade "captain obvious"-kolumnister som försöker väva en mytomanhistoria från sina liv med en "skarp" samhällsiaktagelse.

fredag 12 juni 2009

Varför har varenda människa, eller nästan alla i alla fall, ett behov av att kommunicera ut till ALLA vad de gör, hur de mår eller vad de skall göra? Det är fan riktigt sjukt.
Små twitterinlägg där folk skriver "Har precis bajsat, skall läsa klart boken nu" eller "Är bakfull" eller "Har precis vaknat, nu väntar kaffet". Seriöst, VEM FAN BRYR SIG?!

fredag 22 maj 2009

HATA GAIS!

söndag 10 maj 2009

Frestelser är värdelöst; sällan värda att falla för, oftast deprimerande att avstå.
När jag var sex år drack jag för första gången alkohol. Det skulle visa sig att det inte bara skulle bli början på min alkoholkarriär, utan även början på en lång väg av besvikelser och saker som inte levt upp till förväntningarna. Optimismens hån, det blir bara jävligare än man trodde - och ändå är man inte smart nog att lära sig något av det.